Det bästa nine eleven ever.

Det var så vackert.

Jag brukar inte vara blödig när det kommer till högtider, men jag blödde och blöder fortfarande. Liksom omtumlad av all positiv energi och kärlek.

Min vackra, underbara kusin strålade och hela bröllopet med henne. Det gamla societetshuset, med havet inpå knuten, fysiskt vibrerade. Så mycket kärlek och glädje fylldes det med. Det var något alldeles speciellt i luften, nästan som magi. Alla var så genuint glada. Stolta. Öppna. Gammal som ung... Alla dansade och skrattade och allt utanför de gamla väggarna liksom försvann för en stund.

Känslan sitter i fortfarande och jag kommer på mig själv med att fånle till minnesbilderna. Tänk om känslan kunde smitta hela världen.




1. De tu.
2. Bubbelblåsning. (Klassiskt motiv. Visst, Stina?)
3. Kusin Matti.
4. Förrätt.

Eftersom min kamera är trasig så fick jag låna kusinbrudens kamera dagen till ära, men de bilderna är för närvarande på bröllopsresa. De här bilderna är därför lånade av min poetiska kusin Matti, som för övrigt har en finfin blogg. (Jag har gjort om bilderna en del, så skyll inte på pajken om ni tycker att de är märkliga.)