lördag 22 augusti 2009

Och så lite reflektioner

Nu när det gått några dagar och jag hunnit landa så är det några saker jag vill nämna hur jag tänkt kring. Känner att ett torrt format med rubriker är på sin plats. Innehållet är såklart fantastiskt saftigt, som vanligt. Ehum.

Val av projekt
Kort sammanfattat ville jag sprida kärlek på platser som enligt mig i övrigt känns hårda, opersonliga och otrygga.

Placering
Hållplatser blev mitt främsta target.

Varför just figurer & pratbubblor?
Jag gjorde människoliknande figurer med pratbubblor. Figurer för att befolka platserna. Pratbubblor för att ladda figurerna och sända ut små budskap till dem som skulle se. Bubblorna med dess ord kändes lika viktiga som figurerna i sig, men kombinationen av dem båda var det som kändes rätt. Inte figurer utan ord, då skulle det fattas något och bli mer dekoration. Inte pratbubblor utan figurer, då skulle det bli platt.

Meningarna i pratbubblorna var av varierad art. Allt från seriösa påståenden som var menade som tänkvärda (till exempel om homofobi, stress och att tro på sig själv.) till peppande kommentarer ("Du fixar det!", "Va fin du är") och saker man skulle kunna säga till en kompis. ("Ring mig när du slutat", "Snygga dojor!") Gemensamt för citaten är att de är positiva, och många av dem är saker jag önskar att alla fick höra, och att alla kunde känna. Du är viktig, någon ser dig, du är fin och bra som du är.

Materialval
Jag kunde till slut inte motstå att använda mig av mitt favoritmaterial - pärlplattor. Jag tycker att de klassiska indianpärlorna känns som ett snällt material. På något vis personligt. Dels för att många har en relation till dem, och de förknippas gärna med barndom och pyssel. Det känns som ett positivt laddat material. Fint, lite naivt och liksom enkelt. Jag gillar det. Sedan så tycker jag att det blir personligt på så vis att man lagt ned tid och kärlek i själva tillverkandet av dem. Pärlplattor är 3D och uppklistrade ute sticker de ut från det klotter och massproducerade stickers som sitter överallt, vilka ofta kan kännas meningslösa. Med i denna dömande kam drar jag med andra ord inte stencil art eller välgjord graffiti, för det my friends, är art som jag verkligen kan beundra. Jag menar, ska du ut och sätta spår, gör då något bra istället för en meninglöst sprayad tag. Tack på förhand och välkommen åter, liksom.


Fortsättning
följer... Jag ser kursens avslut med tillhörande redovisning som ett avtramp på en fortsättning. Jag vill fortsätta sprida mina pärlkompisar, och tänker försöka vara lyhörd för var de är önskade eller behövda. Jag har några platser bestämda dit det ska få flytta figurer, så spelet är igång... Tur att jag hittade nya liv härom veckan, då när jag trodde att jag fått game over. Nu är level 1 avklarad, och jag går vidare till level 2.

Kursen
Måste bara skriva kort att jag tycker att det var intressant att se hur ett litet kort med en lösryckt mening/instruktion kunde generera så olika projektarbeten! Hur "lite" som behövs för att sparka igång en grupp, och hur olika arbetssätt och tolkningar man kan få ut ur det. För det var verkligen slående hur olika vi i klassen jobbat under sommaren och hur vi valde att presentera det! Som sades av många munnar under relektionerna - lyxigt. Lyxigt att få slå sig ned och ta del av fina människors tankar på det viset som vi fått. Och tack kära grupp för fikor och prat under sommarens gång, utan er hade jag inte behållt gnistan.
For sure.

Inga kommentarer: